Dynamics of Moral Repair in Antiquity
Between 2017 and 2021 I ran a research project, funded by the Swedish Research Council, together with my colleague Rikard Roitto at University College Stockholm. We analysed dynamics of moral repair in the ancient world, taking a comparative and interdisciplinary approach by focusing on similarities and differences between various cultural spheres: Second Temple Judaism, Greco-Roman culture, and early Christ followers. The project tried to understand and explain these similarities and differences.
The project was extended into 2022 and the final publication, Revenge, Compensation, and Forgiveness in the Ancient World: A Comparative Study of Interpersonal Infringement and Moral Repair, came out in 2024. For a more detailed description of this project, its aims and results, and all the publications that came out of it, please visit the page https://ehs.se/forskning/moralrepair/
Not the End of the World!
Apocalyptic Imagery in the Jesus Tradition
My present project examines apocalyptic language and imagery in the New Testament gospels against the social and cultural background. Apocalypticism is often seen as belief in an imminent end, but early Jewish and Christian apocalyptic imagery mainly concerned other issues: the universe, the human condition, and social/political realities. This project re-examines the use, function, and meaning of apocalyptic language in the early Jesus tradition, within the context of ancient apocalyptic literature in general. Ernst Cassirer’s theory of myth and language, together with conceptual metaphor and blending theory, are used to analyse apocalyptic imagery in the Jesus tradition. I examine the basic apocalyptic frameworks of Mark and Q, and how they are revised and further developed/reinterpreted through the gospels of Matthew, John, and Luke. Finally I trace specific apocalyptic themes through the gospels.
The project develops an alternative to the still dominating but unsatisfactory taxonomy of apocalypses in Biblical Studies. Instead I propose two basic models for conceptualising the relationship between heaven and earth in apocalyptic texts, one communicative and the other reflective. The reflective model should be given more attention as a framework for the early Jesus tradition, providing the imagery with contextual relevance, while the communicative model explains how later developments grew out of earlier traditions. The results challenge traditional presuppositions and provide a theoretical basis for a reliable interpretation of the meaning and effects of apocalyptic thought and language in early Judaism and Christianity.
The Transformation of the Torah:
How the Change from Guidance to Normative Law Triggered Sectarianism and Created New Movements
Another project I hope to get more time for in the future is about the changing role and character of the Torah. The late Second Temple period is known for its conflicts between rivalling Jewish factions, especially regarding diverging customs and legal interpretations (halakah). Tensions are evident from a variety of ancient texts and involved among others the Qumran sect, the Pharisees, the emerging Jesus movement, and early rabbis. One important factor behind those tensions was the transformation of the Torah (the five books of Moses) from a practical or descriptive resource for learning to think and judge wisely, to a prescriptive and normative code of law, through a process of canonisation, Hellenization, and eventually Romanization. In the end, it became binding norm and any negotiation of its statutes required elaborate interpretative tools.
But this was not always the case and the route to get there was not straightforward. The Torah’s character underwent gradual change and earlier attitudes continued to be influential. This accounts for varying and sometimes contradictory tendencies over a considerable period of time, where customary approaches to Torah loyalty and interpretation co-existed with newer, normative views. The project analyses the effects of the Torah’s transformation process on dissension, factionalism, and interpretative strategies. It tests the hypothesis that this explains factionalism and conflicts around the turn of the era—a situation that gave rise to new movements that in the long run became decisive for the development of European history and Western culture.
Previous Projects
My previous research projects have focused on the historical Jesus, ritual purity and purification, emotions (disgust, empathy, fear, a sense of justice, shame...), law and legal interpretation, and same-sex relationships in antiquity.
Konfliktlösningsdynamik i antiken
Mellan 2017 och 2021 drev jag ett forskningsprojekt, finansierat av Vetenskapsrådet, tillsammans med min kollega Rikard Roitto vid EHS. Vi analyserade konfliktlösningsdynamik eller moralisk reparation i den antika världen, med ett jämförande och tvärvetenskapligt angreppssätt, där vi fokuserade på likheter och skillnader mellan olika kulturella sfärer: Andra templets judendom, den grekisk-romerska kulturen och tidiga jesusanhängare. Projektet försökte förstå och förklara dessa likheter och skillnader.
Projektet förlängdes till 2022 och den slutliga publikationen, Revenge, Compensation, and Forgiveness in the Ancient World: A Comparative Study of Interpersonal Infringement and Moral Repair, kom ut 2024. För en mer detaljerad beskrivning av projektet, dess mål och resultat samt alla publikationer som det resulterade i, besök sidan https://ehs.se/forskning/moralrepair/
Inte världens slut!
Apokalyptiskt bildspråk i Jesustraditionen
Mitt nuvarande projekt undersöker apokalyptiskt språk och bildspråk i de nytestamentliga evangelierna i relation till den sociala och kulturella bakgrunden. Apokalyptik ses ofta som en tro på tidens snara slut, men det tidiga judiska och kristna apokalyptiska bildspråket handlade huvudsakligen om andra frågor: universum, människans villkor och sociala/politiska realiteter. Detta projekt undersöker det apokalyptiska språkets användning, funktion och betydelse i den tidiga Jesus-traditionen, inom ramen för den antika apokalyptiska litteraturen i allmänhet. Ernst Cassirers teori om myter och språk, tillsammans med konceptuell metafor- och blendingteori, används för att analysera apokalyptiska bilder i Jesustraditionen. Jag undersöker de grundläggande apokalyptiska ramverken i Markus och Q, och hur de revideras och vidareutvecklas/tolkas genom Matteus-, Johannes- och Lukasevangelierna. Slutligen spårar jag specifika apokalyptiska teman genom evangelierna.
Projektet utvecklar ett alternativ till den fortfarande dominerande men otillfredsställande taxonomin för apokalypser inom bibelvetenskapen. Istället föreslår jag två grundläggande modeller för att konceptualisera förhållandet mellan himmel och jord i apokalyptiska texter, en kommunikativ och en reflektiv. Den reflektiva modellen bör ges större uppmärksamhet som ett ramverk för den tidiga Jesustraditionen, eftersom den ger bildspråket kontextuell relevans, medan den kommunikativa modellen förklarar hur en senare utveckling växte fram ur tidigare traditioner. Resultaten utmanar traditionella antaganden och ger en teoretisk grund för en tillförlitlig tolkning av innebörden och effekterna av apokalyptiska tankar och apokalyptiskt språk i den tidiga judendomen och kristendomen.
Torans transformering:
Hur förändringen från vägledning till normativ lag ledde till sekterism
och skapade nya rörelser
Ett annat projekt jag hoppas få mer tid för i framtiden handlar om Torans förändrade roll och karaktär. Tiden kring vår tideräknings början är känd för konflikter mellan rivaliserande judiska fraktioner, särskilt kring sedvänjor och lagtolkningar (halakha). Spänningarna framträder tydligt i samtida texter och inbegrep bland annat Qumran-sekten, fariséerna, den framväxande Jesusrörelsen och tidiga rabbiner. En viktig bakomliggande faktor var hur Toran (de fem Moseböckerna) förändrades från att ha uppfattats som en pragmatisk eller deskriptiv resurs för att lära sig tänka och döma klokt, till att bli preskriptiv och normerande lag. Detta skedde genom en process av kanonisering, hellenisering och så småningom romanisering, där Toran blev bindande norm och alla anpassningar och förhandlingar krävde avancerade tolkningsverktyg.
Men så var inte alltid fallet och vägen dit var inte rak! Torans karaktär förändrades gradvis och äldre förhållningssätt hade fortsatt inflytande. Detta förklarar olikartade och ibland motsägelsefulla tendenser, där traditionella förhållningssätt till trohet och tolkning levde sida vid sida med nyare, normerande synsätt. Projektet analyserar konsekvenserna av den här processen och prövar hypotesen att förändrade synsätt på Torans roll kan förklara mycket av den oenighet och de konflikter, samt nya tolkningsstrategier, som kännetecknade det judiska samhället vid denna tid. Resultatet blev splittring och sekterism – vilket gav upphov till nya rörelser som i det långa loppet blev avgörande för den europeiska historiens och den västerländska kulturens utveckling.
Tidigare projekt
Mina tidigare forskningsprojekt har fokuserat på den historiske Jesus, rituell renhet, emotioner (avsmak, empati, rädsla, rättvisekänsla, skam), lag och lagtolkning, samt samkönade relationer i antiken.